Josephines resor

I ett sommarfuktigt Peking med 37 grader kan man inte ha annat än så lite kläder som möjligt på sig, short+linne eller tunna klänningar är vad jag helst går i.

Innan vi åker hem har vi ett sista viktigt uppdrag. På fredag kommer Joakims föräldrar och då ska vi börja agera guider. Vi ska åka på utflykter, trängas med turister och försäljare, svettas och dricka mycket vatten. Det är sommar i Peking och för alla turister finns det massor att se. Här är några tips på platser som är värda att åka till.

 

Det är lättast att ta sig runt med:

Tunnelbana

Taxi

Buss (räkna med ståplats)

 

Vi börjar med de klassiska och mest kända platserna, för den historieintresserade:

Kinesiska muren (ett måste om du är här)

Sommarpalatset

Gamla sommarpalatset Yuanmingyuan – fin stor park där det gamla sommarpalatset stod innan det brann ner. Inte lika många turister.

Förbjudna staden

Himmelens tempel

Minggravarna och andarnas väg

Lamatemplet

Hutonger i gamla delen av Peking. Passa även på att ta en promenad runt sjön Houhai. På samma runda kan du besöka klock- och trumtornen.

Beijing Zoo

Os-stadion

 

För den som älskar blommor och fina parker, eller bara söker sig bort från allt stadsljud:

Botaniska trädgården

Beihai park

World park

många många fler!

(Är du här på våren? Besök parken full med körsbär - Yuyuantan!)

 

För den kulturintresserade:

Art District 798

Konstmuseumet

Nationalmuseumet

Antikmarknaden Panjiayuan (räknas som en självklarhet att se  för alla turister)

 

För den shoppinggalna:

Xidan

Xizhimen

Wudaokou

Sanlitun

Wangfujing (gatan full med alla fina och dyra märken)

Vid Beijing Zoo ligger en bra sko- och klädmarknad där försäljarna är snälla och skorna billiga.

 

Peking har också ett antal marknader där man kan pruta och få massvis med billiga prylar. Men du måste vara förberedd för en shoppingrunda på en sådan marknad. Fullt med försäljare som skriker, tjatar och ibland till och med drar i dig. Vi har hittat en klädmarknad i Sanlitun som är helt okej, Yaxiu. Undvik Pearl market om du inte vill svimma av trötthet innan du kommit tillbaka till hotellet.

 

För den som vill festa:

Sanlitun

Houhai

Wudaokou

Nanluoguxiang (en mysig hutonggata, som Joakim tycker är lite för turistig. Jag gillar den ändå.)

 

Det blev kjol igår, det var trots allt en väldigt fin restaurang. Vi hade en egen kock vid vårt bord som lagade sushi, sallad, musslor, lamm, kyckling och efterrätt till oss.

Jag ville mest önska alla en riktigt glad midsommar!

I Shanghai äger världsutställningen Expo 2010 rum just nu, mellan den 1 maj -31 oktober. En dagsbiljetter kostar 160 RMB. På vår sista dag åkte vi dit. Med tunnelbanan så klart. Det är mer än en halv miljon besökare där varje dag!

Suzhou och Hangzhou anses vara två av Kinas vackraste städer. Eftersom de inte ligger så långt ifrån Shanghai, bestämde vi oss för att ta tåget till Suzhou. Vi fick tågbiljetter till halv tre och hann se ett litet museum och en park. När vi skulle ta oss till nästa fina park berättade taxichauffören för oss att alla attraktioner stänger klockan fem. Så vi fick be henne att köra oss till tågstationen, där vi väntade till klockan nio då tåget äntligen gick mot Shanghai igen. Det blev en dag vi blev besvikna på.

Det är juni, och snart är vistelsen här slut. Jag har ibland längtat efter den här stunden. Peking och jag har haft våra duster. Våra humör har gått upp och ner. Men det finns ett faktum: vi måste säga hej då till varandra och till alla våra vänner. Det är det absolut svåraste. Det här är människor som jag träffat (minst) varje helg.

På fredag, när vi är i Shanghai, åker en trevlig danska hem. Jag vet inte riktigt när jag får se henne igen. Mette, visste ni att det är ett av de vanligaste tjejnamnen i Danmark?

 

En annan supertrevlig dansk Mette, som flög hem idag. Hon har varit här och hälsat på sin brorsa.

 

Mette, jag och Mette.

 

Tittar vi på fotboll eller vad?

Vi har haft turen att få träffa på underbara människor. Här skojar Carina och Jesper i Sanlitun.

Pearl Tower i skymning, som är beläget i Pudong, Shanghais nyare distrikt där alla skyskrapor finns.

 

"På Kinas östra kust ligger en stad som för 30 år sedan var förfallen och föraktad. Nu reser sig dess skyskrapor högt och shanghaineserna spricker nästan av stolthet. Vad gäller de historiska sevärdheter kan de inte mäta sig med Peking" - men ingen stad verkar kunna ge en lika bra bild av det moderna Kina än Shanghai.

"Shanghai (上海) är Kinas mest västerländska stad. Detta gäller för såväl arkitekturen (höga hus och skyskrapor var man än ser!) som affärslivet och maten. Såklart finns det saker som är typiska för Shanghai, inte minst maträtter, men här finns också ovanligt många restauranger från andra delar av världen. 
Shanghai är förmodligen också den stad i Kina där engelska-kunskaperna är bäst. Allt detta gör det lättare att vistas som utlänning i Shanghai." Möjligtvis kommer jag känna mig mer bekväm i en stad där jag lättare kan prata engelska.

Shanghai tillhör en av de platser i världen som man vill resa till enbart för namnets skull. Alla har vi väl hört talas om att bli sjanghaijad?
"Att sjanghajas var ödet för personer som råkade dricka sig lite för fulla på fel pub eller blev höga i en opiumhåla. Risken var stor att man vaknade nästa morgon ombord på ett annat fartyg än det man seglat dit med. 
Shanghai har många namn, staden har kallats för Österns Paris, Österns pärla men också Österns hora.
Namnen relaterar till en period på strax över 100 år då utlänningarna hade speciella privilegier i staden, närmare bestämt från 1842, då Kina redan förlorat opiumkriget till det att kommunisterna tog över och Shanghai ställde undan dansskorna 1949."

www.resoteket.se

 

Enligt Wikipedia anses kvinnor i Shanghai ha en högre position i familjen och samhället än vad som är vanligt i andra delar av Kina. Bland annat är matlagning en syssla som vanligtvis utförs av mannen i den vanliga Shanghai-familjen. Där ser man minsann!

I Shanghai pratar de en variant av den kinesiska Wu-dialekten. Den pratas i ett område runt Yangtzeflodens nedre lopp, som även innefattar miljonstäderna Suzhou och Hangzhou. Lingvistiskt sett betraktas Wu-dialekten som ett språk. Av politiska skäl har det dock bestämts att den, liksom andra lokala han-kinesiska språk, till exempel kantonesiska, skall benämnas som dialekter.

Wu-dialekten saknar skriftspråk liksom officiell ställning. Inom administration liksom inom undervisning används mandarinkinesiska, den officiella dialekten som de pratar här i Peking, och som Joakim kan förstå och prata.

Kommer jag att bli Shanghaijad av Österns Paris? Kommer jag gilla Shanghai bättre än Peking?

De är mer trendmedvetna än Pekingbor